IT-konsultmarknaden i Sverige 2025: Systemutveckling och Produktutveckling

Inledning

Den svenska IT-konsultmarknaden står år 2025 vid ett vägskäl efter några turbulenta år. Systemutveckling (programvaruutveckling) och produktutveckling är två centrala områden där konsultbolag verkar, och utvecklingen inom dessa påverkas av både tekniska trender och konjunktur. I denna rapport analyserar vi marknadens utveckling, kompetensbehov, pris- och lönenivåer samt de trender och utmaningar som formar branschen. Vi jämför läget 2025 med tidigare år för att identifiera förändringar och drar slutsatser baserat på branschrapporter, företagsinsikter och rekryteringsbolagens observationer.

Marknadsutveckling och konjunktur

Avmattning och återhämtning

Efter ett par år av stark tillväxt under pandemin (2020–2021) har marknaden mattats av. De framgångsrika pandemiåren är förbi, och faktorer som kriget i Ukraina, oroligheter i omvärlden och högre räntor under 2022–2023 skapade osäkerhet och försiktighet hos kunderna. År 2023 blev därför tufft för konsultbranschen med ett svagt avslutande kvartal. En fjärdedel av konsultbolagen minskade sin omsättning under Q4 2023, och medeltillväxten föll till endast 3,1 % (jämfört med 15,3 % året innan). Totalt summerade 2023 till en låg ensiffrig tillväxt (~8,7 % i snitt) trots ett starkt första halvår, och två tredjedelar av bolagen fick se sina rörelsemarginaler försämras jämfört med 2022.

Svag marknad 2024

Inbromsningen fortsatte in i 2024. Under första kvartalet 2024 visade majoriteten av de börsnoterade konsultbolagen negativ tillväxt, med ett snitt på -1,2 % (jämfört med +15,1 % Q1 året innan). Andra kvartalet 2024 gav en viss ljusning med +3,1 % i medeltillväxt (mot 7,5 % Q2 året innan), men efterfrågan var fortsatt svag, särskilt för IT-konsulter. Faktum är att det fanns ett överskott på vissa roller – bland annat systemutvecklare – under våren 2024 på grund av pausade projekt. Konsultbolagen fokuserade på kostnadskontroll: ca 70 % av bolagen minskade sin personalstyrka under första halvåret 2024 för att försvara lönsamheten. Trots dessa utmaningar rapporterade många företag en något positivare bild mot slutet av Q2 2024 och förutspådde en vändning mot slutet av året.

Vändning mot 2025

Under tredje kvartalet 2024 började marknaden stabiliseras, men vändningen dröjde. Medeltillväxten Q3 var bara 0,6 % (jämfört med 5,5 % Q3 2023) och totalt för de första nio månaderna endast 0,5 %. Många hade trott på en tydligare uppsving under hösten 2024 som uteblev, men gradvisa förbättringar kunde skönjas. Branschen är tudelad: vissa sektorer går starkt medan andra släpar efter. Försvar, energi och cybersäkerhet utmärkte sig med fortsatt mycket hög efterfrågan under hösten 2024, liksom fordonsindustrin och life science sedan tidigare. Däremot var det betydligt tuffare inom branscher som fastighet, e-handel, telekom och delar av offentlig sektor. Konsultbolagens kostnadsbesparingar bar frukt – hälften av bolagen hade till och med lyckats höja sina rörelsemarginaler jämfört med året innan trots mager tillväxt. Mot slutet av 2024 avtog personalnedskärningarna och flera bolag antydde att de snart skulle behöva nyanställa igen för att möta kommande behov.

Optimism inför 2025

Inför 2025 stärktes framtidstron. I en undersökning hösten 2024 (Konsultkompaniets årliga spaning) uppgav över hälften av IT-konsulterna att de förväntar sig ökad omsättning under 2025. Detta är en markant vändning från året innan, då framtidstron var den lägsta som uppmätts. Orsakerna tros vara att ränteläget har stabiliserats och att många kunder inte längre kan skjuta upp viktiga IT-investeringar. Stora uppdragsgivare har under den svaga perioden dragit ned sina IT-budgetar kraftigt, vilket skapat en "teknikskuld" – en eftersläpning i systemförnyelse och digitalisering. När dessa verksamheter riskerar hamna på efterkälken tvingas de snart investera stort i IT igen, vilket bäddar för ett uppsving. Mycket tyder på att vi närmar oss denna brytpunkt. Branschbedömare tror att den verkliga vändningen kommer under första halvåret 2025, möjligen kring sommaren. Summa summarum väntas 2025 präglas av en återhämtning för IT-konsulttjänster – från nära nolltillväxt tillbaka mot mer normal tillväxt. Exakta prognoser varierar, men den totala svenska IT-marknaden (inklusive konsulttjänster) spås växa ett par procent under året, drivet främst av tjänstesegmentet.

Efterfrågan på kompetenser

Hett eftertraktade kompetenser

Trots konjunktursvängningarna är IT- och dataexpertis fortsatt starkt efterfrågad. En global undersökning av Experis Manpower (Talent Shortage 2024) visar att 24 % av svenska företag upplever IT-/datakompetens som den svåraste att hitta – det näst största bristområdet i landet (endast traditionella ingenjörskunskaper är ännu svårare, 29 %). Behovet av IT-kompetens är högt år efter år och förväntas bara öka framöver. TechSverige estimerar att Sverige behöver ett nettotillskott på ca 18 000 tech-specialister per år 2024–2028 för att möta efterfrågan i näringsliv och offentlig sektor. Digitaliseringen av samhället och den snabba AI-utvecklingen bidrar starkt till att driva detta långsiktiga kompetensbehov.

Inom IT-konsulting med fokus på system- och produktutveckling märks särskilt stor efterfrågan inom vissa teknologi- och domänområden:

Artificiell intelligens (AI) – Har sedan 2017 rankats som det hetaste teknikområdet och behåller förstaplatsen även 2025. AI-kompetens (t.ex. maskininlärning, generativ AI) är åtråvärd både bland konsulter och kunder, i takt med att AI integreras i allt fler produkter och tjänster.
IT-säkerhet (cybersäkerhet) – Säkerhet "knappar in" på AI och rankas nu som nummer två bland framtidsteknologierna. Ökad cyberhotbild mot företag och myndigheter, samt nya risker kopplade till AI, gör att specialister inom IT-säkerhet är mycket efterfrågade.
Cloud och DevOps – Molnarkitektur och DevOps-kunskaper fortsätter vara centrala. Statistik från konsultmarknaden visar att roller som DevOps-ingenjörer ökade i efterfrågan under slutet av 2024 (+1 % i januari 2025 vs året innan). Även behovet av erfarna IT-arkitekter och molnspecialister är stabilt högt, då företag moderniserar sina plattformar.
Fullstack- och mjukvaruutveckling – Klassisk systemutveckling mattades visserligen av temporärt 2023–24, men kärnkompetensen att designa och koda system är fortsatt en basvara i branschen. I början av 2025 syntes en liten nedgång i efterfrågan på generalistroller som "Developers" (-2 % jämfört med året innan), men det bedöms vara övergående. Generellt räknas fullstackutvecklare och mjukvaruingenjörer bland de hetaste tech-rollerna 2025, enligt branschkällor. Särskilt eftertraktade är utvecklare med kompetens inom moderna ramverk, microtjänster och som kan arbeta i hela stacken.
Branschspecifika ingenjörer – Inom produktutveckling efterfrågas konsulter med domänkunskap i sektorernas egna teknologier. Exempelvis har inbyggda system/embedded-utvecklare för fordon och industrin varit hett, drivet av elektrifiering och autonoma system inom fordonsindustrin. Life science-sektorn behöver IT-kunniga ingenjörer för medicinteknik. Försvarsindustrin skriker efter både mjukvaru- och hårdvaruutvecklare i takt med ökade försvarssatsningar. Dessa sektorer (energi, försvar, fordon m.fl.) utgjorde ljuspunkter även under lågkonjunkturen med kontinuerlig kompetensbrist.

Överskott och underskott

Det är viktigt att notera att kompetensbristen inte är jämnt fördelad. Under 2023–24 uppstod faktiskt lokala överskott på vissa kompetenser när projekt sköts upp. Cinode rapporterade t.ex. överskott på systemutvecklare våren 2024 – många duktiga utvecklare "satt på bänken" utan uppdrag. Samtidigt hade andra delar av marknaden stor brist. Detta visar hur diversifierad marknaden är: konsultbolagen vittnar om stor variation mellan sektorer och kompetenser. På makronivå kvarstår dock ett betydande netto-underskott av IT-kompetens. En undersökning i januari 2024 fann att 77 % av svenska företag har svårt att hitta rätt kompetens och den siffran har legat konstant hög de senaste tre åren. It- och datafolk är som nämnt den näst mest bristfälliga kompetensgruppen i landet. Bristen förväntas i det långa loppet bestå eller öka, då digitalisering, AI och klimatomställning driver upp efterfrågan i hela ekonomin.

Strategier för kompetensbehov

För att hantera kompetensgapet ser vi några tydliga trender:

Vidareutbildning och omskolning: Arbetsgivare satsar mer på att vidareutbilda befintlig personal. Experter betonar behovet av att rekrytera på potential och sedan internutbilda, när talangerna inte finns färdiga på marknaden. Konsulter å sin sida investerar i att bredda eller fördjupa sin kompetens (t.ex. fler går kurser inom AI, moln, säkerhet) för att vara attraktiva.
Internationell rekrytering: Kompetensbristen har lett till ökat fokus på att attrahera utländska specialister. Regeringen har aviserat lättnader i arbetsvisum och särskilda satsningar för att locka internationell IT-kompetens. Exempelvis investerar svenska myndigheter och företag miljarder i initiativ för att göra Sverige attraktivt för utländska tech-proffs. Detta är ett försök att fylla de 18 000 årliga specialistbehoven som inhemsk utbildning inte hinner med.
Konsulter och underkonsulter: Paradoxalt nog har många företag själva svårt att rekrytera och väljer därför att anlita konsulter för kritiska roller. Detta gynnar konsultmarknaden långsiktigt. Samtidigt tar konsultbolagen hjälp av underkonsulter och frilansare via nätverk för att snabbt kunna erbjuda rätt kompetens till kunderna. Konsultmäklare och plattformar spelar här en viktig roll (mer om det under Trender).

Timpriser och lönenivåer

Lönenivåer för utvecklare

Svenska IT-specialister ligger generellt på höga lönenivåer jämfört med många andra branscher, drivet av den hårda konkurrensen om talanger. Medianlönen för en IT-akademiker (t.ex. systemutvecklare, IT-arkitekter m.fl. med högskoleutbildning) i Storstockholm var 2024 cirka 60 000 kr i månaden, att jämföra med ca 50 000 kr i norra/mellersta Sverige. Storstäderna dominerar; i exempelvis försäkringsbranschen jobbar 78 % av IT-akademikerna i Stockholm och har en median på runt 62 900 kr. Ingångslönerna har också stigit: fackförbundet Akavia rekommenderade 38 400 kr som ingångslön för nyexaminerade IT-akademiker 2024, en ökning med 5,2 % från året innan. Allmänt uppger rekryterare att lönekraven ökar för alla IT-jobb, delvis på grund av inflation men främst för att kandidaterna vet att de är eftertraktade. En undersökning från Ada Digital visade att hälften av svenska IT-specialister rankar högre lön som avgörande vid val av arbetsgivare. För seniora experter inom hetare områden (exempelvis erfarna AI-utvecklare, cloud architects) kan årslöner omkring 1,2 miljoner kronor förekomma – det vill säga uppåt 100 000 kr per månad för toppspecialister med många års erfarenhet.

Timpriser för konsulter

På konsultsidan (både anställda konsulter och frilansare) brukar timarvodena spegla de höga lönerna, plus en marginal. En fristående IT-konsult med några års erfarenhet i Stockholm kan typiskt fakturera runt 800–1200 kr per timme beroende på kompetensområde. Under 2023–24 upplevde timpriserna dock en viss press. När efterfrågan mattades av och fler konsulter blev tillgängliga, rapporterades stagnation eller marginell nedgång i snittarvoden. Statistik från konsultplattformen Brainville visade t.ex. att de genomsnittliga erbjudna konsultarvodena sjönk med knappt 1 % under 2024 (både ur leverantörs- och kundperspektiv). Många konsulter fick acceptera oförändrade priser vid förlängningar eller nya kontrakt i slutet av 2023.

Inför 2025 finns dock tecken på en vändning även i prisbilden. Konsultkompaniets undersökning i november 2024 fann en ökad optimism kring prisökningar: andelen konsulter som trodde på att kunna ta ut högre timpris 2025 steg markant till 42 % (från låga nivåer året innan). Diagram i rapporten indikerade att stapeln för "högre timpriser" nästa år var betydligt större än för det gångna året. Detta drivs av att många konsulter upplever att de besitter attraktiva specialistkunskaper och nu känner av ett ökat kundintresse igen. Med andra ord börjar marknadens balans åter väga över mot konsulternas favör i nischer där det råder brist.

Samtidigt tror en majoritet av konsulterna att priserna åtminstone förblir oförändrade – få räknar med sänkta arvoden. Vissa branschbedömare menar att förhoppningarna om breda prishöjningar kan vara väl optimistiska, givet att många konsulter fortfarande står utan uppdrag och köparna fortsatt jagar kostnader. Men om den förväntade uppgången i uppdrag materialiseras under 2025, är det sannolikt att timpriserna klättrar uppåt i åtminstone de mest efterfrågade segmenten. Hög inflation och ökade löneanspråk sätter också ett underliggande tryck uppåt på konsultarvoden – kunderna får räkna med något högre kostnader framöver för kvalificerade IT-konsulter.

Trender och utmaningar i branschen

Digitalisering och investeringsbehov

En fundamental drivkraft som består, oberoende av konjunktur, är den fortsatta digitaliseringen av både näringsliv och offentlig sektor. Sverige har över 200 000 personer som arbetar i tech-yrken och mjukvaru/systemutvecklare är ett av landets vanligaste yrken. För att behålla konkurrenskraft och driva innovation måste företag investera i nya system, AI-lösningar, molnplattformar m.m. Även om många IT-projekt bromsades under 2023 av kostnadsskäl, finns ett uppdämt behov som förr eller senare måste adresseras. Detta fenomen – att organisationer som skurit i IT-budget nu sitter på stor teknikskuld – är en utmaning men också en framtida drivkraft. När affärslogiken tvingar fram modernisering kan det komma en våg av projekt inom både system- och produktutveckling för att "komma ikapp". Konsultbolag positionerar sig inför detta genom att specialisera sig inom områden som många företag har eftersatt (t.ex. uppgradering av äldre system, cybersäkerhetsförbättringar, dataanalys/AI-implementering).

Kompetensbrist och talangkamp

Som tidigare nämnts är bristen på kvalificerade utvecklare och ingenjörer en konstant utmaning. Trots perioder av temporär arbetsbrist för konsulter, rapporterar tre av fyra arbetsgivare generellt svårighet att hitta rätt kompetens. Detta har lett till en talangkamp där företag tävlar om de bästa hjärnorna. För konsultbolag innebär det högre personalomsättning – t.ex. bytte 25 % av IT-akademikerna jobb under ett år enligt en facklig undersökning – och ökade krav på employer branding, karriärmöjligheter och vidareutveckling för att behålla talanger. Rekryteringsfirmor noterar att kandidater i allt större utsträckning värdesätter flexibilitet, intressanta projekt och personlig utveckling, förutom hög lön. Konsultbranschen möter detta genom att erbjuda kompetensutveckling, certifieringar och tydliga karriärvägar internt. Samtidigt måste kunderna tänka kreativt för att fylla sina roller – exempelvis genom att hyra in konsulter (en chans för konsultbolag) eller rekrytera personer med lite mindre erfarenhet och sedan utbilda dem.

Konsultmäklare och gig-ekonomi

En påtaglig trend i Sverige är ökningen av konsultmäklare och nätbaserade marknadsplatser för uppdrag. Undersökningar visar att nästan alla IT-konsulter idag får sina uppdrag via mäklare eller nätverk, och 85 % av konsulterna har kontakt med flera (2–5 st) mäklare samtidigt. Detta tyder på en mer utpräglad gig-ekonomi inom IT, där frilansare och små konsultbolag matchas till kunder genom plattformar istället för direktanställning eller traditionella avtal. För konsulter kan detta innebära större exponering för uppdrag men också hård konkurrens om varje gig. Under 2024, när färre uppdrag fanns, steg antalet aktiva konsulter på marknaden markant (+20 % fler profiler i januari 2025 jämfört med året innan). Det ledde till att konkurrensen om uppdrag ökade, vilket ytterligare sporrade konsulter att synas via mäklare och nätverk.

För kunder/uppdragsgivare kan konsultmäklare erbjuda snabb tillgång till kompetens, men det ställer krav på att definiera uppdrag väl och hantera fler underleverantörer. Det uppstod även viss osäkerhet kring regelverket för inhyrd personal. En ny uthyrningslag trädde i kraft 2023 som skulle skydda uthyrda arbetstagare, och vissa kunder tolkade felaktigt att lagen även gällde konsulter från konsultbolag. Detta ledde till att en del drog sig för att ta in konsulter av rädsla för juridiska följder. I slutet av 2024 klargjorde dock en EU-dom att konsultföretag i regel inte ska betraktas som bemanningsföretag och därmed inte omfattas av den lagen. Denna klarhet väntas minska osäkerheten framåt. Totalt sett är konsultmäklare här för att stanna, och branschen anpassar sig till en mer flexibel arbetsmarknad där många konsulter är egna företagare eller hyrs in projektvis.

Tekniska trender

Tekniklandskapet skiftar ständigt och driver konsultbranschens inriktning:

AI och automatisering: Den explosionsartade utvecklingen inom AI påverkar hur systemutveckling görs. Redan 2024 använde 52 % av yrkesverksamma i Sverige någon form av AI-verktyg i arbetet. Kodassistenter som GitHub Copilot och nya generativa AI-modeller kan öka produktiviteten för utvecklare, vilket konsultbolag försöker dra nytta av. Samtidigt krävs nya kompetenser kring AI-etik, datasäkerhet och integration av AI i produkter, vilket skapar efterfrågan på AI-specialister (som nämnts tidigare). Konsultföretagen försöker positionera sig inom AI-rådgivning, modellutveckling och MLOps, då många kunder är osäkra på hur de ska nyttja AI på bästa sätt.
Cybersäkerhet och integritet: Med ökande digitalisering ökar också riskerna. De ständiga rapporterna om dataintrång och bristande säkerhet hos företag och myndigheter har gjort cybersäkerhet till en topprioritet. Konsultbolag med säkerhetsexpertis har mycket att göra – från att genomföra säkerhetsanalyser, till att hjälpa företag uppfylla nya lagkrav (t.ex. NIS2-direktivet inom EU) och bygga in säkerhet i programvara (DevSecOps). Trenden med "zero trust"-arkitektur och säkerhetslösningar som tjänst driver produktutveckling där konsulter bistår. Även dataskydd och integritetsfrågor (GDPR, Schrems II etc.) kräver specialistkunskap som konsulter ofta förser.
Molntransformation och skalbarhet: Företag fortsätter flytta system till molnet och behöver bygga skalbara, distribuerade lösningar. Under 2020-talets mitt är multi-cloud och hybridlösningar vanliga, vilket kräver konsulter som kan AWS, Azure, Google Cloud och container-orkestrering (Kubernetes etc.). DevOps-kulturen med CI/CD är etablerad men utvecklas nu mot Platform Engineering och interna utvecklarplattformar – ett nytt område där konsultbolag börjar erbjuda tjänster. Trenden mot Everything as Code och automatisering av infrastruktur gör att systemutveckling och drift smälter samman mer, vilket gynnar konsulter med bred kompetens.
Agila arbetssätt och produktfokus: Inom produktutveckling har många kunder gått mot agila metoder, cross-funktionella team och produktorienterad utveckling snarare än projekt. Konsulter behöver ofta integreras i kundernas egna agila team. Detta ställer krav på mjuka kompetenser, domänförståelse och att kunna samarbeta tätt med kundens personal. Trenden gynnar konsultbolag som kan ta helhetsåtaganden och leverera tvärfunktionella team (t.ex. utvecklare, UX-designers, produktägare tillsammans). Det har också lett till en viss förskjutning från långa "helhetsprojekt" levererade på distans, till inbäddade konsultuppdrag hos kunden där man jobbar iterativt.
Remote- och hybridarbete: Pandemin visade att distansarbete i IT-sektorn fungerar väl. 2025 ser vi att remote work är här för att stanna i konsultbranschen. En betydande andel uppdrag kan utföras helt eller delvis på distans – i januari 2025 var omkring 20 % av alla utlysta konsultuppdrag i Norden helt på distans, en andel som ökat med ca 3–5 % jämfört med året innan. Många konsulter värdesätter friheten att kunna arbeta hemifrån, och uppdragsgivare kan dra nytta av att anlita kompetens oavsett geografisk ort. Samtidigt fortsätter uppdragen i storstäderna att dominera volymmässigt (Stockholm, Göteborg med flera hade ökad uppdragsvolym 2024), så en hybridmodell är vanlig: några dagar på plats hos kund och resten på distans. Trenden med hybridarbete kräver att konsultbolag investerar i rätt digitala verktyg och säkerställer gott ledarskap på distans. Det öppnar även för att konsulter utanför storstäderna – eller utanför Sverige – kan konkurrera om uppdrag, vilket på sikt kan påverka prispress och utbud.

Kundernas förväntningar och utmaningar

Kunderna av IT-konsulttjänster blir allt mer resultatorienterade och kostnadsmedvetna. Under den tuffare perioden 2023–24 fastnade många stora IT-köpare i "kvartalsekonomi", dvs. fokus på kortsiktiga besparingar. 2025 kan innebära att de åter vill växla upp, men de förväntar sig då hög avkastning på IT-investeringarna. Trenden går mot att kunder vill se konkreta resultat snabbt – vilket driver efterfrågan på snabbrörliga konsulter som kan visa värde inom t.ex. några sprintar. Konsultföretag behöver anpassa sina affärsmodeller: vi ser mer av värdebaserad prissättning eller fasta priser per levererat resultat, istället för enbart löpande timpris. En annan utmaning är att kunderna ofta kräver specialisering; generalistkonsulter kan ha svårare att vinna uppdrag om kunden söker en nischad kompetens (t.ex. en utvecklare med djup erfarenhet av ett visst affärssystem eller regulatorisk domän). Här gäller för konsultbolag att balansera bredd och djup i sitt erbjudande.

Slutligen noteras att kvalitet och hållbarhet blir viktigare i branschen. Efter perioder av snabb digital utveckling har diskussionen om hållbar IT (både miljömässigt och socialt) tagit fart. Kunder vill ha hållbara lösningar och även partners som tar ansvar för jämställdhet, mångfald och etisk AI. Konsultbolag som kan påvisa arbete med t.ex. grön IT, energieffektiva system eller samhällsnytta kan ha en konkurrensfördel i anbudsprocesser.

Jämförelse med tidigare år och förändringar

Sammanfattningsvis har IT-konsultmarknaden skiftat från överhettning till inbromsning och nu mot återhämtning inom loppet av ett par år. Åren 2021–2022 präglades av boom – tvåsiffrig tillväxt, rekordhög beläggning och konsulter som kunde välja och vraka bland uppdrag. Konsultbolagens marginaler nådde rekordnivåer (2021 var ett rekordår med mycket hög tillväxt) och kompetensbristen var akut, vilket pressade upp löner kraftigt. Under den perioden satsade företag mycket på nyutveckling, innovation och digitala initiativ (bl.a. drivna av pandemins digitala språng).

År 2023 markerade en tydlig vändpunkt nedåt. Omgivningsfaktorer som inflation, stigande räntor och krig ledde till att IT-budgetar stramades åt. Många projekt sköts på framtiden, särskilt inom mindre kritiska områden. Konsultbolag som året innan kämpat för att rekrytera tvingades nu göra personalneddragningar för första gången på länge. Förändringen märktes även på att konsultmäklare rapporterade färre nya förfrågningar: Ework såg en -14 % nedgång i uppdragsförfrågningar 2023 jämfört med 2022 (dock något bättre än nedgången -21 % som sågs Q3 2023).

Jämfört med dessa svåra kvartal ser 2025 ut att bli mer positivt, men inte utan utmaningar. Mycket av den tillväxt som förväntas är en kompensation för den låga aktiviteten tidigare. Utmaningen för branschen är att hantera kapacitet – att skala upp igen efter att ha skurit ned. Cirka hälften av konsultbolagen hade färre anställda i slutet av 2023 än året innan, och även september 2024 var personalstyrkan i många bolag lägre än vid årets början. När projekten nu tar fart gäller det att snabbt rekrytera eller anlita underkonsulter för att möta efterfrågan. Konkurrensen om talanger kan alltså bli ännu hårdare 2025 än den var under högkonjunkturen, eftersom man nu även tävlar om att locka tillbaka dem som kanske lämnat konsultyrket under svackan.

En annan förändring är kundernas syn på timpriser och leveransmodeller. Tidigare år, under brinnande högkonjunktur, accepterade kunder ofta höga priser och långa projekt utan att blinka, då fokus låg på att få in kompetens snabbt. Under 2023 blev kostnadskontroll fokus – man förväntade sig mer för mindre, och pressade priser eller avropade konsulter för kortare perioder. 2025 kan innebära en mellanting: kunder är villiga att investera igen men har lärt sig att ställa tydligare krav på effektivitet och affärsnytta. Konsultföretag rapporterar att upphandlingar och beslut tagit längre tid än förr, vilket kvarstår som utmaning – men de affärer som väl blir av kan vara större och mer långsiktiga, i synnerhet om de adresserar den tekniska skuld som byggts upp.

Tekniskt skiljer sig 2025 från t.ex. 2018 genom att AI finns överallt i diskussionen och delvis förändrar kompetensprofilen hos systemutvecklare (numera förväntas många ha åtminstone grundläggande förståelse för maskininlärning eller dataanalys). Säkerhet har också gått från att vara en specialistruta till att angå alla projekt – "security by design" är ett mantra, och konsulter inom systemutveckling behöver nära samverka med säkerhetsexperter. Metodmässigt är agilt och DevOps numera standard, till skillnad från för kanske 10 år sedan då mer vattenfallsprojekt förekom. Detta gör att produktutveckling och systemutveckling smälter ihop; dagens IT-konsult arbetar ofta kontinuerligt med att förbättra en digital produkt snarare än att bara leverera ett färdigt system och gå vidare. Branschen har alltså mognat i riktning mot kontinuerlig utveckling och förvaltning, ofta i långvariga partnerskap med kunder.

Slutsats

IT-konsultmarknaden 2025 i Sverige präglas av försiktig optimism. Efter en svacka står branschen redo för ny tillväxt, om än i ett mer komplext landskap. Systemutveckling och produktutveckling förblir kärnområden där konsulter behövs för att driva digital innovation – från AI-drivna applikationer till nästa generations uppkopplade produkter. Marknaden har lärt sig en läxa i balans: både konsulter och kunder är mer medvetna om kostnader, värde och risker än under de sorglösa högkonjunkturåren.

Efterfrågan på kompetens är fortsatt hög, särskilt inom specialiserade områden (AI, säkerhet, moln) och branscher (försvar, energi, fordon). Samtidigt finns en uthållig brist på erfarna utvecklare och ingenjörer, vilket driver upp löner och skapar behov av nya lösningar för kompetensförsörjning – utbildning, arbetskraftsinvandring och effektivare nyttjande av gig-marknaden. Timpriser och löner ligger på en uppåtgående trend in i 2025, om än dämpad av nyliga utbudstoppar. Konsulter förväntar sig kunna ta bättre betalt igen, och företag som dragit nytta av lägre priser under lågkonjunkturen kan behöva acceptera en höjning när konkurrensen om kompetens hårdnar.

Bland de viktigaste trenderna märks att teknikskiften som AI driver förändring i vad som efterfrågas, medan arbetsformer som remote och mäklarmodeller förändrar hur tjänsterna levereras. Utmaningar som regleringsosäkerhet (t.ex. uthyrningslagen) och globala orosmoment kvarstår, men branschen har visat sig anpassningsbar. Svenska konsultbolag har genom kostnadsdisciplin lyckats hålla sig lönsamma även i svackan, och många står nu rustade för att växa igen – via nyanställningar eller förvärv – i takt med att marknaden vänder upp.

Sammanfattningsvis går IT-konsultbranschen 2025 in i en fas av förnyad tillväxt med högt förändringstryck. För de aktörer som kan navigera kompetensbristen, behärska de nya teknologierna och möta kundernas krav på värde och flexibilitet, finns goda möjligheter. Samtidigt gäller det att lära av de senaste årens utmaningar. Balansgången mellan att skala upp och inte överhetta, mellan att specialisera sig och behålla bredd, blir avgörande. Sverige har ett fortsatt stort behov av digital expertis och konsultmarknaden är en nyckel till att fylla det – 2025 ser ut att bli året då konsultbranschen hittar tillbaka till tillväxtspåret, om än på nya villkor, och fortsätter vara en motor i Sveriges digitala utveckling.

Källor: Denna analys baseras på uppgifter från branschorganisationer (TechSverige), marknadsanalysföretag (Radar Group), konsultmäklare (Cinode, Ework, Brainville), nyhetsartiklar (Voister, MKSE) samt rapporter och undersökningar från rekryteringsföretag (Experis/Manpower, Ada Digital) och konsulthus.

Konsultmarknaden 2025